Vargen
Jag blir inte alls så ofta arg. Men... när jag läser kommentarer från idiotiska människor så kan även jag bli arg. Förbannad är nog faktiskt ett mer passande ord i det här sammanhanget.
"Om vargen nu är ett så fint och ofarligt djur, varför finns det inte vargar i barnens djurpark som barnen kan få gå in och klappa då?"
Så långt läste jag, sen fick jag ett smärre utbrott, rev tidningen i småbitar och kastade in allt i elden. DÄRFÖR ATT DE ÄR VILDA DJUR OCH DESSUTOM ROVDJUR! GODDAAAMNIT!!!
Förlåt, men det här är verkligen en av mina största hjärtefrågor. Då jag läst mycket om hur relationen mellan människa och varg sett ut genom tiderna så upplever jag det väldigt skrämmande att människor fortfarande har en så totalt snedvriden och ignorant syn på detta djur och andra rovdjur som lever i vårt land. Jag har vänner som kommer från andra länder där det finns (ännu fler) vargar och många andra rovdjur, och där är synen på rovdjuren inte alls lika vrickad som i vårt avlånga land. Vad är det för fel på många svenskar? För mycket tungmetaller i grundvattnet?
Det finns en undersökning som gjordes med syfte att ta reda på svenskens syn på vargen och vad som påverkade denna syn. Det visade sig att den grupp som var minst rädda för vargar och dessutom påstod sig ha mest kunskap om dessa djur, även var de som var mest negativa till dem. Denna grupp var jägarna. De är inte rädda och de har kunskap om djurens sätt att leva, men de är ändå de mest hatiska. Varför? Jag ser det som att det beror på att jägare ser djur som av nytta eller av onytta. Enligt många jägare kan nog de djur som inte är av nytta (som inte passar att skjuta) och som dessutom kan vara i vägen på ett eller annat sätt, mycket gärna få försvinna från "deras" skogar för alltid.
Vi har i stort sett utrotat vargen från Sverige en gång. Skottpengar infördes. Stora folkgrupper gick ut i skogen för att skjuta alla individer som de stötte på. Fällor sattes upp och man hurrade när man såg att ett grått djur fastnat och plågats till döds. På relativt kort tid hade människan lyckats, att med sina ohumana och ondskefulla metoder och sin totala brist på naturetik, fått de svenska skogarna vargfria. Äntligen hade vi blivit fria från det fruktansvärda odjuret som, väldigt motsägelsefullt nog, dessutom är förfader till allas vår bäste vän - hunden.
De flesta älskar hundar men så många hatar vargar. Vad är då skillnaden på en hund och en varg? Jo, hunden har vi domestiserat, gjort tam, och vi har kontroll över allt som gäller den. Människor är sällan negativa till sånt som de själva härskar över. Den vilda naturen, till vilken vargen tillhör, är dock inte helt och hållet kontrollerad av oss människor. Därför är vi negativa. Många förstår inte att naturen har ett egenvärde. Många förstår inte heller att vargen varken kan gå och handla hundmat eller kött på Konsum eller att den inte heller kan förstå skillnaden mellan en vild hjort och en tam ren.
Förr i tiden skapades många myter om den onda vargen. Rödluvan och den lömska vargen. Människor som blev till varulvar i fullmånens sken. Man kunde heller inte nämna vargen vid namn med rädsla för att den då skulle komma. Det verkar som att dessa skrönor lever kvar i många människor än i denna moderna tid. Vargen ses av en hel del människor som en lömsk djävel med ondskefulla intentioner och stor blodtörst. Sanningen är dock en helt annan. Vargen är förfader till alla våra hundar och är på många sätt väldigt lik människans bästa vän MEN vargen är fortfarande vild och har inget annat val än klara sig på egen hand ute i skogarna. Den är ett rovdjur och en köttätare och måste skaffa energirik föda för att överleva och för att kunna föda upp sina valpar. De tar de byten som är tillgängliga och om det råkar vara en ren eller ett får, så är det vi människor som kommit för nära vargen på grund av vår exploatering av naturen och INTE tvärtom.
De människor som idag känner hat för vargen och vill att den ska utplånas måste ha några allvarliga brister, enligt mig. För det första förstår de inte naturens egenvärde, att allt i naturen har samma rätt som oss människor att existera och att det inte är upp till oss, "skapelsens krona", att utifrån vad som passar oss, bestämma vad som ska finnas i naturen eller inte. För de andra lever dessa stackars människor kvar i ett väldigt gammalt tänkande och har tyvärr undgått att utvecklas ordentligt, då de fortfarande har kvar synen på vargen som ett lömskt odjur som vill alla illa. De saknar alltså helt verklighetsförankring när det gäller naturen. Kanske en släng av schizofreni?
I say: F I G H T I G N O R A N C E ! ! !
Vargvalp i gräset // Google
"Om vargen nu är ett så fint och ofarligt djur, varför finns det inte vargar i barnens djurpark som barnen kan få gå in och klappa då?"
Så långt läste jag, sen fick jag ett smärre utbrott, rev tidningen i småbitar och kastade in allt i elden. DÄRFÖR ATT DE ÄR VILDA DJUR OCH DESSUTOM ROVDJUR! GODDAAAMNIT!!!
Förlåt, men det här är verkligen en av mina största hjärtefrågor. Då jag läst mycket om hur relationen mellan människa och varg sett ut genom tiderna så upplever jag det väldigt skrämmande att människor fortfarande har en så totalt snedvriden och ignorant syn på detta djur och andra rovdjur som lever i vårt land. Jag har vänner som kommer från andra länder där det finns (ännu fler) vargar och många andra rovdjur, och där är synen på rovdjuren inte alls lika vrickad som i vårt avlånga land. Vad är det för fel på många svenskar? För mycket tungmetaller i grundvattnet?
Det finns en undersökning som gjordes med syfte att ta reda på svenskens syn på vargen och vad som påverkade denna syn. Det visade sig att den grupp som var minst rädda för vargar och dessutom påstod sig ha mest kunskap om dessa djur, även var de som var mest negativa till dem. Denna grupp var jägarna. De är inte rädda och de har kunskap om djurens sätt att leva, men de är ändå de mest hatiska. Varför? Jag ser det som att det beror på att jägare ser djur som av nytta eller av onytta. Enligt många jägare kan nog de djur som inte är av nytta (som inte passar att skjuta) och som dessutom kan vara i vägen på ett eller annat sätt, mycket gärna få försvinna från "deras" skogar för alltid.
Vi har i stort sett utrotat vargen från Sverige en gång. Skottpengar infördes. Stora folkgrupper gick ut i skogen för att skjuta alla individer som de stötte på. Fällor sattes upp och man hurrade när man såg att ett grått djur fastnat och plågats till döds. På relativt kort tid hade människan lyckats, att med sina ohumana och ondskefulla metoder och sin totala brist på naturetik, fått de svenska skogarna vargfria. Äntligen hade vi blivit fria från det fruktansvärda odjuret som, väldigt motsägelsefullt nog, dessutom är förfader till allas vår bäste vän - hunden.
De flesta älskar hundar men så många hatar vargar. Vad är då skillnaden på en hund och en varg? Jo, hunden har vi domestiserat, gjort tam, och vi har kontroll över allt som gäller den. Människor är sällan negativa till sånt som de själva härskar över. Den vilda naturen, till vilken vargen tillhör, är dock inte helt och hållet kontrollerad av oss människor. Därför är vi negativa. Många förstår inte att naturen har ett egenvärde. Många förstår inte heller att vargen varken kan gå och handla hundmat eller kött på Konsum eller att den inte heller kan förstå skillnaden mellan en vild hjort och en tam ren.
Förr i tiden skapades många myter om den onda vargen. Rödluvan och den lömska vargen. Människor som blev till varulvar i fullmånens sken. Man kunde heller inte nämna vargen vid namn med rädsla för att den då skulle komma. Det verkar som att dessa skrönor lever kvar i många människor än i denna moderna tid. Vargen ses av en hel del människor som en lömsk djävel med ondskefulla intentioner och stor blodtörst. Sanningen är dock en helt annan. Vargen är förfader till alla våra hundar och är på många sätt väldigt lik människans bästa vän MEN vargen är fortfarande vild och har inget annat val än klara sig på egen hand ute i skogarna. Den är ett rovdjur och en köttätare och måste skaffa energirik föda för att överleva och för att kunna föda upp sina valpar. De tar de byten som är tillgängliga och om det råkar vara en ren eller ett får, så är det vi människor som kommit för nära vargen på grund av vår exploatering av naturen och INTE tvärtom.
De människor som idag känner hat för vargen och vill att den ska utplånas måste ha några allvarliga brister, enligt mig. För det första förstår de inte naturens egenvärde, att allt i naturen har samma rätt som oss människor att existera och att det inte är upp till oss, "skapelsens krona", att utifrån vad som passar oss, bestämma vad som ska finnas i naturen eller inte. För de andra lever dessa stackars människor kvar i ett väldigt gammalt tänkande och har tyvärr undgått att utvecklas ordentligt, då de fortfarande har kvar synen på vargen som ett lömskt odjur som vill alla illa. De saknar alltså helt verklighetsförankring när det gäller naturen. Kanske en släng av schizofreni?
I say: F I G H T I G N O R A N C E ! ! !
Vargvalp i gräset // Google
Tankar & händelser - Permalink
Comments
Postat av: Teresia
Hej! Jag beundrar verkligen ditt engagemang för naturen och djuren. Du har verkligen helt rätt i det du skriver. Det värsta när det kommer till politiska beslut om såväl varg som björn, är att dem tas av 08:or, dem som aldrig ens vistas i naturen! Verkligen trist. Sedan så kan jag säga att det värmer mitt hjärta att se att det faktist FINNS människor som är vettiga-DU! Och så är jag en aning avis på att du får jobba med detta en vacker dag. Själv så kan jag inte för jag suger i matte..Men jag gör mycket annat istället. Jag brinner för djur och natur och önskade verkligen att fler människor kunde se allt det vackra som finns och som vi lever i symbios med. Ha det gott! //
Trackback
