Mystiska drömmar #1
Drömmar är fascinerande. Jag minns nästan alltid lite av mina drömmar och tycker det är väldigt roligt. Även om drömmarna inte "make sense" så är det underhållande att komma ihåg lite skumma detaljer och sitta och fundera på hur det egentligen hängde ihop och varför man drömde just det där. Oftast är mina drömmar av den vanliga typen, det vill säga att man är rätt omedveten medan man drömmer men minns fragment efteråt som känns ganska osammanhängande och ofta ologiska.
Dock har jag haft några drömmar som inte är av det vanliga slaget och som jag verkligen inte alls kunnat förstå mig på. Dessa drömmar eller drömliknande upplevelser sitter som fastbrända och jag minns varenda detalj. Här är en av dem...
"Jag blev plötsligt medveten när jag stod på parkeringen i den lilla staden utanför vilken jag växt upp. Parkeringen ligger mitt i centrum och den koppling jag har till denna plats är att min mamma jobbat länge i byggnaden bredvid. Jag förstod inte direkt att jag drömde, men helt medveten var jag i alla fall. Jag kände att jag var "här och nu" och upplevde sinnesintrycken som att det hade varit mitt på dagen i mitt vanliga, vakna tillstånd. Jag kände vinden mot mitt ansikte, tyngden av min kropp och när jag tog på staketet till parkeringen kändes det svalt och fuktigt.
När jag tog mig över staketet började det klarna att jag nog var i en drömvärld. Det var ingenting särskilt som utmärkte sig från den vanliga, vakna verkligheten vad jag kan minnas, men jag kunde ändå komma ihåg att jag inte var vaken. Jag gick över parkeringen utan någon särskild plan då min uppmärksamhet plötsligt drogs till en ensam bil som stod lite längre bort.
Jag gick fram till bilen, fortfarande medveten, och tittade in. I framsätet satt en kvinna och en hund. De verkade inte märka att jag tittade på dem. Kvinnan satt och klappade hunden som satt på bilgolvet. Hon klappade och klappade på ett nästan maniskt vis och jag minns att jag undrade vad de väntade på.
I nästa stund kände jag en stark känsla. Jag hade bråttom. Jag kom på att jag och min mamma bodde i ett rum i en byggnad i närheten och att jag hade gått ut utan lov. Det här var ett konstigt inslag i drömmen. Hon trodde att jag låg i min säng och sov och jag visste att hon skulle komma tillbaks till rummet snart. Väldigt snart. Jag kände att jag var tvungen att skynda mig.
Det gjorde jag också. Jag började röra mig mot byggnaden vi bodde i. Vid det här laget kände jag mig inte lika medvetande. Jag kände mig dock mer och mer stressad. Jag kom in i byggnaden, gick in genom korridoren och gick fram till dörren. Låste upp dörren, gick in och låste bakom mig. Nu hade jag tänkt ta av mig kläderna och hoppa isäng igen, men jag visste att mamma skulle komma in vilken sekund som helst så jag beslutade mig istället att låssas ta PÅ mig kläderna.
Jag hörde dörren låsas upp och en röst som sa "kom då Whippa!". Precis i samma stund slog jag upp ögonen och såg min pojkvän komma in i rummet med hunden Whippa i släptåg. Jag kände mig helt klarvaken, till skillnad från hur jag brukar känna mig när jag är nyvaken. Jag frågade pojkvännen vad han hade gjort innan han kom in och skulle väcka mig och han berättade att han hade suttit vid datorn, klappat hunden och väntat på att jag skulle vakna...
Lustigt det där med kvinnan i bilen som satt och klappade hunden och väntade på något. Dessutom min känsla av att jag var tvungen att skynda mig för att någon skulle komma. Vissa upplevelser förstår man sig inte riktigt på! I like that!
Dock har jag haft några drömmar som inte är av det vanliga slaget och som jag verkligen inte alls kunnat förstå mig på. Dessa drömmar eller drömliknande upplevelser sitter som fastbrända och jag minns varenda detalj. Här är en av dem...
"Jag blev plötsligt medveten när jag stod på parkeringen i den lilla staden utanför vilken jag växt upp. Parkeringen ligger mitt i centrum och den koppling jag har till denna plats är att min mamma jobbat länge i byggnaden bredvid. Jag förstod inte direkt att jag drömde, men helt medveten var jag i alla fall. Jag kände att jag var "här och nu" och upplevde sinnesintrycken som att det hade varit mitt på dagen i mitt vanliga, vakna tillstånd. Jag kände vinden mot mitt ansikte, tyngden av min kropp och när jag tog på staketet till parkeringen kändes det svalt och fuktigt.
När jag tog mig över staketet började det klarna att jag nog var i en drömvärld. Det var ingenting särskilt som utmärkte sig från den vanliga, vakna verkligheten vad jag kan minnas, men jag kunde ändå komma ihåg att jag inte var vaken. Jag gick över parkeringen utan någon särskild plan då min uppmärksamhet plötsligt drogs till en ensam bil som stod lite längre bort.
Jag gick fram till bilen, fortfarande medveten, och tittade in. I framsätet satt en kvinna och en hund. De verkade inte märka att jag tittade på dem. Kvinnan satt och klappade hunden som satt på bilgolvet. Hon klappade och klappade på ett nästan maniskt vis och jag minns att jag undrade vad de väntade på.
I nästa stund kände jag en stark känsla. Jag hade bråttom. Jag kom på att jag och min mamma bodde i ett rum i en byggnad i närheten och att jag hade gått ut utan lov. Det här var ett konstigt inslag i drömmen. Hon trodde att jag låg i min säng och sov och jag visste att hon skulle komma tillbaks till rummet snart. Väldigt snart. Jag kände att jag var tvungen att skynda mig.
Det gjorde jag också. Jag började röra mig mot byggnaden vi bodde i. Vid det här laget kände jag mig inte lika medvetande. Jag kände mig dock mer och mer stressad. Jag kom in i byggnaden, gick in genom korridoren och gick fram till dörren. Låste upp dörren, gick in och låste bakom mig. Nu hade jag tänkt ta av mig kläderna och hoppa isäng igen, men jag visste att mamma skulle komma in vilken sekund som helst så jag beslutade mig istället att låssas ta PÅ mig kläderna.
Jag hörde dörren låsas upp och en röst som sa "kom då Whippa!". Precis i samma stund slog jag upp ögonen och såg min pojkvän komma in i rummet med hunden Whippa i släptåg. Jag kände mig helt klarvaken, till skillnad från hur jag brukar känna mig när jag är nyvaken. Jag frågade pojkvännen vad han hade gjort innan han kom in och skulle väcka mig och han berättade att han hade suttit vid datorn, klappat hunden och väntat på att jag skulle vakna...
Lustigt det där med kvinnan i bilen som satt och klappade hunden och väntade på något. Dessutom min känsla av att jag var tvungen att skynda mig för att någon skulle komma. Vissa upplevelser förstår man sig inte riktigt på! I like that!
Tankar & händelser - Permalink
Comments
Postat av: ekblad
Mycket tyder på att telepati faktisk finns. Men signalen är dock oftast diffus, och olika människor har gåvan mer eller mindre, så vetenskapen kan inte verifiere det på sedvanligt sätt, med upprepbara experiment. Många människor med de här förmågorna känner sig oförstådda, i värsta fall som 'felaktiga', och rädda för vad de betyder. Tills vetenskapen hittar någon bra förklaring är antagligen den bästa strategin att ta det som den naturliga sak det är.
Trackback
