Härligt!

Så glad jag blir att hela 100 (ja, jo, HUNDra!) personer tittat in hit hittills idag, och kommentarerna gör mig ännu gladare!

Hoppas av hela mitt hjärta att många av er har klickat in på WWF och blivit tigerfadder eller fadder till något annat djur :)

Tillsammans är vi starka!



I ♥ Nature

Tigern får inte försvinna!



Tigrarna håller på att utrotas från Jorden...

Klicka på bilden nedan och överväg, med själ och hjärta, att göra en insats för att bevara detta vackra djur, innan det är för sent, för alltid. Jag har varit tigerfadder i flera år nu och det känns BRA.



Det går också jättebra att bli fadder till späckhuggare, isbjörn, panda, orangutang m.m.

You're wounded...

...but you're still beautiful because your essence is pure...

 

Älskar "min" älv.

 


Miria minns...

När jag var ute ensam på en dagsvandring på ön Lesvos, Grekland. Det var 35 grader varmt, inte skugga så långt ögat kunde nå, taggiga buskar överallt som man fastnade i och helt, helt... underbart!

Kameran var med mig!


Nite

Har varit ute och fiskat ikväll. Tog båten ut i Vindelälven, den oerhört vackra och oförstörda älven. Det var en magisk kväll med fullmåne och massor av dimma som låg på vattnet och upp över träden på de branta älvskanterna, går ej att beskriva med ord hur vackert det var. Jag älskar naturen mer än allt. Jag fick kämpa rejält med att ro uppströms när jag glidit med strömmen en riktigt lång bit. Träningsvärk i morgon I guess ;)

Alf hälsar god natt till alla!


Inside/outside

Jag förstår inte hur man kan tycka att städer är fina, intressanta eller tilldragande över huvud taget. Det enda levnde i en stad är några stackars träd i parken, buskar trimmade till "perfektion" och kanske en gräsmatta som ser ut som en golfbane-green. Naeh, den orörda naturen är vackrare och bättre på alla sätt och vis in my humble opinion. Jag väljer alltså den nedre bilden, alla dagar!







Förresten... Båda bilderna är från ön Singapore!

Boredom

From Wikipedia, the free encyclopedia

Boredom is an emotional state experienced during periods lacking activity or when individuals are uninterested in their surroundings. The first recorded use of the word boredom is in the novel Bleak House by Charles Dickens, written in 1852,[1] in which it appears six times, although the expression to be a bore had been used in the sense of "to be tiresome or dull" since 1768.[2] The French word for boredom, ennui, is sometimes heard in English, too.

 

Boredom is a condition characterized by perception of one's environment as dull, tedious, and lacking in stimulation. This can result from leisure and a lack of aesthetic interests. Labor, however, and even art may be alienated and passive, or immersed in tedium. There is an inherent anxiety in boredom; people will expend considerable effort to prevent or remedy it, yet in many circumstances, it is accepted as suffering to be endured. Common passive ways to escape boredom are to sleep or to think creative thoughts (daydream). Typical active solutions consist in an intentional activity of some sort, often something new, as familiarity and repetition lead to the tedious.


Naturnatten 2011

Kom för en liten stund sen hem från ett planeringsmöte inför Naturnatten nästa år. Jag kanske ska leda en liten kurs den kvällen om vad det finns för mat och medicin i naturen här runt omkring. Är säker på att det finns massvis att lära sig om det. I såna fall ska jag sätta mig in i ämnet ordentligt så att jag kan lära andra på Naturens egen natt :)

Nu har jag nyss ätit middag och ska fara och handla lite. Katternas skålar ekar tomma!

Filosofi

Ska lägga mig och läsa några timmar. Kan bara inte bestämma mig vilken bok. Har tre stycken att välja mellan. "A guide for the perplexed" av E.F. Schumacher, "Myten om framsteget" av Georg Henrik von Wright och "Livsfilosofi" av Arne Næss. Alla tre är bra och intressanta och skall läsas ut. Tror jag ska börja med att läsa i Arne's bok i alla fall...

Carpe Diem - 7 gyllene regler

Jag gick i ganska djupa tankar när jag var ute och promenerade igår. Tänkte på vad som jag tror är viktigast för att verkligen kunna fånga dagen. Jag kom fram till några punkter som jag ska skriva ner här. De är inte uppställda i nån speciell ordning efter viktighet. Jag vet att det inte är enkelt att uppfylla dessa kriterier, men jag tror ändå att det är jätteviktigt för att verkligen kunna leva, i alla fall för mig...

1) Humor & självdistans - Att inte ta allt (och speciellt sig själv) på blodigt allvar hela tiden. Man är inte Universums centrum, även om det ibland kan kännas så.

2) Avslappning & leva i nuet - Ibland tror jag att man måste glömma gårdagen och morgondagen, tysta den inre dialogen och bara låta livet strömma igenom en ostört. Här och nu - ingenting annat.

3) Nyfikenhet & öppenhet - Att ha kontakt med barnet inom sig, som inte ser allt som vardag utan som inser att livet är ett sant mirakel och att det är massor och åter massor som vi inte vet ännu.

4) Positivitet - Hur vi väljer att se på saker och ting är faktiskt ett val. Vill vi se begränsningar eller möjligheter?

5) Känna sig värd - Inse att vi alla är värda att ha roligt, må bra och känna lycka.

6) Inte ta saker för givet - Vi har allt till låns, även vårt liv, och vi måste uppskatta det medan vi har det.

7) Vara sann mot sig själv - Inte tänka på vem man tror att andra vill att man ska vara utan känna efter vad man själv verkligen känner, vill, tänker och tycker, innerst inne.

Ut ut ut

Nu ska jag bara dricka mitt gröna thé och sen ta med hundar och kamera ut. Kanske blir det några fina bilder här sen!


Sötaste Whippa

Miljöpartiet

Hittade denna nyss. Tycker den är brilliant och väldigt korrekt.


Valet 2010

Ja, ungefär såhär ser det ut nu. Väldigt jämt. Jag tycker det är intressant hur Norrland är så rött och södra Sverige så blått. Kul att miljöpartiet, de gröna, får så pass många röster. Det visar att fler och fler inser hur viktig vår natur är!

 

 

 


Se upp för stupet

Har börjat skriva lite på en text med arbetsnamnet "Se upp för stupet".

Här är en preliminär inledning...

 

 

En koloni med bin bygger sin kupa så stor att den faller ner och går i tusen bitar. En population av lämlar växer sig så stor att den kraschar. Det finns många fler exempel på system som växer så mycket att de så att säga spricker.

 

Skulle man kunna säga att biologiska system ibland brister i sensitivitet? Eller vad är det som bidrar till nedgången? Det verkar som att det handlar om att köra på tills det bara inte går längre. I vissa fall kommer varningar som är tillräckligt starka för att rörelsen ska saktas ner eller avstanna innan det är för sent. I andra fall tar det helt enkelt bara stopp när det gått för långt, det blir för trögt. Men i vissa fall går det på tills det blir en regelrätt krasch, ett fall utför stupet.

 

Frågan är om mänskligheten är på god väg mot den branten? Vi strävar efter mer och mer i form av ekonomisk tillväxt, mer produktion, mer konsumtion, högre materiell standard, mer bekvämlighet etc. Listan kan göras lång. Vi vet att resurserna på Jorden inte är oändliga, vi vet till och med att de vid det här laget håller på att sina, men ändå strävar vi på framåt.  Framåt marsch!

 

Jag skulle nog själv säga att vi har fått varningar som borde räcka till för att vi skulle stanna upp och tänka efter. Det svajar i tornet, knakar i väggarna och skakar i marken. Ändå är det som att vi bara kör på, som att vi inte hade något val. Precis som att bina inte har något val än att fortsätta bygga på kupan så länge de har resurser och behov för det eller som att lämlarna fortsätter föröka sig så länge som det är möjligt. Men vi anser ju att vår art - Homo Sapiens- vet mer, förstår mer, är mer sensitiv och har större valmöjligheter än andra arter. Hur ska vi lyfta fram dessa egenskaper för att kunna förutsäga konsekvenser och påverka utfallet, innan det är för sent?

 

Jag tror att en viktig del av lösningen är att titta på andra biologiska system, sådana som inte kraschar utan som har bärkraft. Vad karakteriserar sådana system? Vad har mänskligheten att lära oss av dessa stabila system?


Roligt

Roligt att så många har kikat in hit idag!

Hoppas ni har lust att återkomma. Jag utlovar mycket foton framöver på allt möjligt :)

Älgfamilj

Jag såg en söt älgfamilj när jag körde hem från matvaruinhandlingen. Det var en stor tjur med jättekrona, en alldeles ljusgrå ko och en liten kalv som låg och vilade i gräset. Försökte ta kort på dom men dom var lite för långt borta. Någon gång kanske det blir så jag skaffar ett zoom-objektiv och ett stativ.

Sen när jag kom hem så åt jag älg. Varma mackor med köttfärs och ost och en sallad till. Mycket gott. Det känns bra att veta att djuren som man äter har levt ett naturligt liv, med egenvärde, i det vilda fram tills sista stund. Jag har helt slutat äta så kallade produktionsdjur. Jag tycker det känns fördjävligt att hela deras liv (som många gånger har väldigt, väldigt låg kvalitet) går ut på att hamna på vårt matbord.

Näe, naturligt är alltid bäst!

Miria minns...

Norgeresan med kompisgänget förra sommaren. Fan vad roligt vi hade!

 

 

P.s. Låten handlar egentligen inte om oss, utan om politiker och är riktigt bra.


General Knas & Storsien - Gangstrar

 

"dom e gangstrar och dom spelar falska kort, det dom gjort kan inte göras ogjort"


Shackles & chains



Shackles on your feet that you and me can't see
but you can feel them
and they're heavy
so you need that key


(S.O.J.A - Born In Babylon)

You & Me

 


Flykten

Jag satt ute på gården och läste boken "Myten om framsteget" av Georg Henrik von Wright. Jag rycktes ur mina tankegångar av ett jamande. Det var katten Acce som framstötte något som jag tolkade som olyckliga ljud uppe på altanen. Jag ropade på honom och tillslut dök han upp och kom nerför trappstegen mot mig. I munnen hade han en fågel. Den såg mycket död ut. Jag utbrast något i stil med "men Acce, har du tagit en fååågel?!" vilket (kanske) ledde till att Acce öppnade munnen. Hur som helst så gapade han och fågeln flög ut ur hans mun och rakt upp mot skyn över trädtopparna. Acce stod kvar, helt stilla, stirrandes rakt fram, med några fjädrar i mungipan. Sedan kom han fram till mig som om inget hade hänt och ville gosa. Jag sa åt honom att spotta ut fjädrarna först, men det gjorde han inte.

Tidigare inlägg Nyare inlägg